Prokrastineringens moder, det är nog jag det. Lite illa just nu kanske då jag har examination imorgon och på två av ämnena så sov jag igenom föreläsningarna.. Det värsta är att jag inte ens nu har panik över det. Det är sett seminarium, det är med folk jag känner och kan diskutera med och det är ämnen jag har studerat tidigare. Bara det att det är en 8 år sedan jag gjorde det så en uppfräschning av kunskaperna skadar ju inte. Och jag tycker faktiskt att det är ganska kul när jag väl kommer igång med det, jag känner igen allt och jag tror jag kan prata om det på ett vetenskapligt sätt. MEN jag måste ju gå igenom alla ämnen och svara på frågorna och det är ju det som är det tråkiga.
Till 2021, som jag bara bestämt kommer att bli ett bättre år än 2020, så kommer jag att införa nya vanor och rutiner och jag kommer fan jobba hårt för att behålla dem och befästa dem som en ny livsstil. Förhoppningsvis kommer planering av studier och upprätthållande av sagda planering att ske också i samband med andra rutiner.
Grejen är ju att jag mår även så mycket bättre av att faktiskt göra det jag planerat så jag förstår inte varför jag inte bara gör det istället för att skjuta på det, vilket bara resulterar i att jag mår sämre och sämre - tills jag tar tag i det och mår jättebra! Egentligen skulle jag nog må bra av att gå och prata med någon för att komma till roten med varför jag gör som jag gör, men i och med att man inte ska gå och träffa folk och jag inte vill göra det över telefon så får det vänta ett tag. Får försöka göra detta till en vana, att skriva av mig lite dagligen, vilket troligen kommer göra mer nytta än skada.
/D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar