Som dan före dan före..

Vet inte riktigt varför det känns som att livet är som bäst just nu, fastän jag är lite anti människor.. Har väl kommit in i en period där jag inte är jättesocial, fast jag vill vara runt folk. Helsjukt, men det är väl jag antar jag.. 

Helgen spenderades i alla fall i Köping/Riddarhyttan. Skönt att vara hemma en stund igen och bara vara, skönt att åka till Sanna och bara hänga. Var alldeles för länge sen! Var även hundvakt i söndags åt Affe. Åkte med Emma hem till Sthlm igen för hon skulle på musikal, så jag fick mysa lite med Alfred! Igår var det, eller skulle ha varit.., en skön förmiddag hemma, alldeles ensam, i lugn och ro. Jo, tjena. De håller på med nånting runt huset så det lät som att de skulle braka in genom väggen närsomhelst. -.- Kliniken var i alla fall kul, ett återbesök som gick bra! Idag har också varit en bra, skön dag. Gett/fått massage, möte angående Cuppsatsen (SOM BLEV OK SÅ NU ÄR DET BARA ATT KÖRA!!), sen lagat lasagne och sprungit. Även hunnit med ett bad också :) 

Imorgon är det dubbelpass på kliniken och sedan bio med Kim! Ska bli riktigt kul att träffa henne faktiskt! Mysigt med bio också ;)

Haha, jag har lite utav en "dan före dan före doppadedan" känsla just nu. På torsdag åker jag äntligen upp till Umeå och min fina Lorena! Som jag inte träffat sedan i somras nån gång! Så det är verkligen på tiden! Spännande att flyga själv bara! Eller, mer spännande att checka in rätt och komma till rätt terminal än att faktiskt flyga ensam! Men det går nog!
Nu, sova! /Diana

Starved, starved for Jazz!

Undrar om man kan ha musik-cravings på samma sätt som man kan ha food-cravings? Om man nu kan ha det så har jag det. Har väl aldrig lyssnat på jazz förr, men idag/kväll så jäklar, då har jag hittat massor med listor på Spotify så imorgon blir jazz dag. Undrar varför jag just suktar efter det? Jag som är en sån "rocktjej" egentligen. Men men, vill hjärnan ha jazz så får hjärnan jazz. Var ju inte länge sedan jag bara ville lyssna på reagge så.. Jaja. Nej. Sova? Springa kl 8 med Nathalie och Karlsson. Känns faktiskt helt okej med löpningen. Allt går bara bättre och bättre, och jag hatar det mindre och mindre. Kan till och med tänka mig att, på riktigt, anmäla mig till något lopp. Mycket snack och liten verkstad har det varit tidigare, men nu känner jag att det skulle jag nog fasen kunna göra. SÅ kul har det i alla fall blitt! Sprang faktiskt 5 km förra måndagen på 38 min, igår sprang jag samma sträcka på 34 min! Så det blir ju faktiskt förbättringar! Men nu, sova! /Diana

That's all?

Åh, nu är det ändå ganska bra. Trots att det är en massa helvetes grejor med C-uppsatsen! För några dagar sedan bokade jag äntligen min resa upp till Umeå och Lorena! :) Och så idag damp inbjudan till lilla Ellens dop ner! :) Sen kommer Sanna fylla 25 så då blir det middag för henne! Så helt plötsligt blev hela november uppbokad känns det som :) Fun fun fun!! /Diana

Satt morsan på tåget!

Känns konstigt att sitta ensam vid köksbordet efter att ha haft mamma här hela helgen. Hon kom i fredags och åkte nyss. Har egentligen inte gjort så mycket ändå, mest bara umgåtts och shoppat. Och konstaterat att jag så inte ska ha några julklappar. Men jag har idéer om vad jag ska göra för henne sen, så det blir nog bra! Var till Barkarby i fredags och gick på IKEA och diverse annat. Sen hem och lagade middag och en film på det. Igår var vi ute och gick en sväng sedan gick vi på stan och sen hem och bara var. Kollade på Så mycket bättre med Sare sen en film. Idag var det bara frukost och packa ihop sig sen vidare in till centralen för att kliva på tåget hem. Hon borde ara hemma om typ 40 min. 

En av anledningarna till att jag inte kommer få några julklappar är för att hon gått med på att köpa en MacBook Air, jag betalar halva, till mig. Och det är den jag nu skriver på! Trivs redan och det är inte jättesvårt att hantera, inte lika irriterande som Windows 8!! 

Men nu, nu (mamma), så ska jag plugga! /Diana

Can't explain but it's almost hard to recognize myself

Ja, det går ju lite långt mellan gångerna, men va fasen, det är mycket som händer! Senast jag skrev så skulle vi ha seminarium om tre olika diagnoser och det gick bra, vi var duktiga och alla i klassen fick godkänt på just den delen av kursen. Läraren tyckte en av våra diagnoser var väldigt tydlig, men ingen i klassen kunde den på en gång.. så det var lite kul att det var en av våra som var klurigast att lista ut även om det inte var en av de svåraste diagnoserna.
Vi har efter detta haft ett PM vi opponerat på och skickade in ett andra PM igår. Det ska vi kanske redovisa eller opponera på måndag. Så vi ska sitta i morgon och göra en presentation. Det är tur att jag tycker om nötterna (sagt med kärlek) för så här mycket som vi umgås skulle jag aldrig klara av om det var människor jag bara tolererade. Vi satt till kl 00.30 i torsdags för att få klart PMet. Sen har vi en liten ovana att göra saker i sista sekund så vi får ju skylla oss själva...

För några månader sedan så avslutades SSCOs småkårsnätverk och som vanligt slutade det med att några av oss drack några öl tillsammans. Under denna träff så körde vi en namnlek; Säg ditt namn, ett djur på samma bokstav samt vilken kår du tillhör. Personen efter ska då upprepa det personen innan sa och sedan sitt egna namn, djur och kår. Och så vidare. Det var en av killarna som var lite dragen och han drog till med M.. Megatron. Så vi som var med startade sedan en Fb grupp med Megatron och vi har haft lite träffar utanför SSCO efter det. Vilket är väldigt kul för att det blir ett avbrott från de vanliga människorna man träffar men ändå människor man har koll på. I torsdags så fyllde en av tjejerna år så hon skrev och fråga om vi hade lust att gå och ta en öl på Vasas vid Odenplan. Jag tyckte det kunde vara skönt att träffa annat folk och att "fira" att vi lämnat in detta PMet. Så nötterna var på, de är inte svårövertalade när det gäller att ta en öl... Vart ett litet gäng, ett väldigt roligt gäng och även om nötterna var med så pratade man inte så mycket med varandra för att det var lite roligare att prata med alla andra. Vi som var kvar sist och stängde stället, som vanligt, bestämde att nästa träff borde vara på nån klubb som har stand-up. Så det blir nog kul!

Och till nästa helg kommer lilla mamsen hit och stannar hela helgen! :D Kommer bli kul och skönt att få hit henne! Funderar lite på vad vi ska hitta på bara.. Men jag har ju en vecka på mig att klura ut något riktigt kul! ;)

Nej, klockan är inte mycket, men jag vet hur jag funkar och hur denna dator funkar så det lär ta en timme innan jag är i säng innan jag är klar med allt jag måste vara klar med för att kunna sova!

Så, god natt! /Diana

Säg hej då till livet, student!

Ja, kanske inte riktigt lika dramatiskt som rubriken lyder är det väl inte, men ganska nära. Skolan är igång och allt ska hända på en gång känns det som. Vi har ett PM att skriva, en projektplan till Cuppsatsen, två laborationer och ett seminarium i differential diagnostik där vi ska framföra typ en sketch om tre olika diagnoser framför våra klasskamrater. Och lämna in skriftligt om dessa tre. Så det är mycket på en gång och allt ska in samtidigt känns det som. Som tur är finns det ju kårfester! I fredags hade vi inspark för årets ettor och den vart väldigt lyckad! Många som dök upp och alla hade trevligt!

Jag hade tänkt skriva mer, men jag känner att jag måste nog sova lite. Jag och Karlsson ska köra våra diagnoser imorgon och jag ska få leka både doktor och patient!

Hej!

Torra människor är blää

Tre veckor sen, snart, som jag skrev senast. Och som jag sa då - tiden går jäklar i mej fort! I fredags hade vi vår sommarfest och vi i kåren tycker den vart lyckad. Även om folk i skolan är torra och skyller på tentor. Jag menar hallååååå?! Ni är studenter. Bara för att ni tar skolan på allvar betyder inte att ni inte kan vara sociala med andra studenter på skolan. Ingen säger att ni måste dricka alkohol, stanna till 4 på morgonen eller göra något annat "dumt" som ni inte vill göra. Vi tvingar inte någon till något. Men vi gillar att hänga med varandra. Så man blir lite förolämpad nästan när man fixar fester eller aktiviteter och ingen vill komma på dem. Ja ja. Deras förlust helt klart!
Och på fredag blir man 24. Hjälp vad åren går. Känner mig fan inte en dag över 20. Skolan har väl i praktiken redan slutat men kliniken har öppet till den 19 juni. Segt, men bra ändå. Får se hur sommaren blir. Just nu känns det lite surt att jag ringde upp hemtjänsten när jag kunde ha fått heltid på OKQ8 precis bredvid oss här i Sthlm. Det sög faktiskt lite. Men jag lämnade mitt CV idag och hoppas på att jag kan få något till hösten. Får gå in igen när jag är tillbaka så chefen där kommer ihåg mig.
Nej. Tagga fredag! :D /Diana

Burned balls..

Nu har det gått en stund igen. Och som vanligt har det väl inte hänt jättemycket. Jag har tagit egna patienter, går inte bredvid längre. Jättespännande och nervöst och lite skitnödigt och kul på en och samma gång. Det är lite svårt att beskriva. Det är liksom detta man längtat efter i alla dessa år och så händer det plötsligt. Det är lite sjukt att tiden går så fort. Och nu ska vi säga hej då till klassen över oss. Vad knäppt det kommer att bli att inte se dem i korridorerna i höst. I fredags hade vi brännboll i Hagaparken. Sanna kom och hängde. Jag lider lite idag, fortfarande. Alltså att man kan få sån träningsvärk av att spela brännboll!! Två veckor till sommarfesten och tre till min födelsedag. Helt sinnessjukt vad tiden går fort. Men jag måste ha jäkligt roligt för det går väldigt fort! Har för övrigt tagit jobbet i Skbg, hos hemtjänsten i sommar. De behöver folk och det är ju inte direkt det lättaste att hitta i Sthlm. Så jag kommer att bo hos Sanna i två månader i sommar. Går nog bra.. ;) Ah. Hade en tenta i förra veckan och så nu en på tisdag, hälso- och sjukvårdsjuridik. Jätte intressant, men så svårt att motivera sig till sådan typ av skola när man inte har haft speciellt mycket att göra den senaste månaden.
Så nu vet ni lite mera! /Diana

Borta bra men hemma bäst!

Det här med att ha disciplin när man åker i väg någonstans är inte riktigt min grej har jag märkt. Alla mina planer på att vara duktig och gå ut och gå blir ju inte av när jag åker hem till mamma och pappa. Det är liksom inte lika kul att göra det i Köping som att göra det här hemma. För det här är hemma nu. Det känns verkligen bara som att man är och hälsar på i Köping. Jag har ingen aning hur det kommer att gå efter skolan, vart jag ska ta vägen för Köping kommer verkligen inte kännas som hemma längre. Den dagen den sorgen antar jag! Så nej under påsk har jag inte varit speciellt aktiv, och de två kilona jag gick ner innan påsk gick jag ju upp igen lika snabbt, men nu är jag på väg ner igen när jag varit hemma i några dagar! Och om bara två kilo till så har jag gått ner 10 kg sedan i januari. Jäkligt bra tycker jag, aldrig försökt gå ner i vikt och inte vägt så lite på ett bra tag. Målet efter dessa två kilon är fyra kilon till, lagom till min födelsedag tänkte jag. Hoppas på det!
Jag går ju bredvid en kille uppe på kliniken, om jag inte sagt det. Det går jättebra och han är bra, rolig, trevlig, snygg och jättegift Mamma, så få inga idéer nu! Gick min sista dag med honom idag, antar jag, så om två veckor ungefär går jag helt ensam och tar mina alldeles egna patienter. Lite skitnödigt är det som en vän så fint uttryckte det men det känns verkligen bra och varje gång man är på kliniken lär man sig något nytt. Lite trist är det dock att man inte kommer kunna hänga med fyrorna som är där uppe på samma sätt längre. Det var killen jag går med sedan fyra killar till och så jag och två tjejer till från vår klass. Jag gillar dessa grabbar, speciellt två av dem, som jag alltid hängde med om det var fria timmar.
I morgon så är det dags för en arbetsintervju så ska väl avrunda för att gå och lägga mig eller nått. Så... God natt! /Diana

Nej men vi kör på!

Nej men som sagt. Det där med utmaningar gick ju inte allt för bra. Så nu gör jag bara istället. Promenader har börjat bli min grej, försöker gå vart jag än ska. Om det inte spöregnar eller om det blir alldeles för jobbigt att ta sig hem sen.. Men nu i morse var jag uppe vid 6.40 och tog en promenad till Haga parken. Var väl hemma strax efter 8 någon gång, 7,7 km senare. Och så ska vi gå till och från skolan idag så det blir + 6 km till. Så vi får se om det blir någon promenad med Sare ikväll.. Igår var jag i och för sig inte jätteaktiv, men jag var ute och sprang efter min app jag har. Den varvar gång med löpning så man kan styra tempot bra själv. I början är det med gå än springa men den hade jag tänkt försöka köra tre gånger i veckan och då går jag inte speciellt långt de dagarna. Konstaterat att jag gått ner sex kilo sedan i januari och det nästan enbart för att jag slutat med sockret. Eller inte allt socker men det mest uppenbara - godis, läsk, juice, kakor, bullar. Såna saker. Och så har jag nog bättre koll på när jag ska äta för att inte bli så jäkla sugen. Sen har jag bestämt mig oxå. Det är nog skillnaden den här gången. Jag vill, aktivt, faktiskt gå ner i vikt. Har nog aldrig känt så förr. Jag har ju uppenbarligen inte gjort det. Så det känns bra just nu. Har lovat mig själv att om tre kilo till så ska jag köpa ett par nya jeans. Eller två, beroende på priset. Så vi skippar den där fitbit apparaten och kör på Gå för hjärtat och C25K Free apparna istället. Bara att hålla i liksom. 

Ehm, jag har förövrigt fått gå upp på kliniken. Går bredvid en kille så man kan se lite mer hur det går till. Ska faktiskt snart äta för att jag ska gå till skolan och ha klinik mellan 13.30-18 ikväll. Sen har skolan startat träningsläger i sommar, på Öland. Jag är uttagen till Må bra campen som är mer för seniorer än yngre. Alltid kul att komma någon annanstans, men man hade ju kanske hellre varit med de lite mer aktiva deltagarna kanske. Som tur är åker jag med folk som jag kommer kunna ha kul med när jag väl är där så det blir nog bra! Nej, få in lite rehab inför praktiska provet imorgon och lite käk för att orka med kvällen! Ha de! /Diana

Challange busted!

Ha! Jag har ju världens sämsta disciplin. Klarade väl tre av sju dagar. Visserligen har jag ju gått en del, men allt det andra har jag ju så inte gjort. Men det är dumt av mig att göra såna saker. Säga att jag ska göra saker fastän jag typ inte vill. Så det ska vi nog fan sluta med. Bättre att göra saker när det faller mig in. Det funkar nog bättre. Men vi gick i söndags i alla fall. Jag och Sare tog en power walk i skogen här bredvid igår morse och ska ut imorgon bitti igen. Hinner nog med en promenad idag med! Nej. Nu ska vi ta och plugga, tenta på fredag i radiologi! /Diana

Challange accepted!

Hur vida jag har berättat om mitt vad med min far eller inte så kommer här en liten sammanfattning: Sedan den tredje februari i år har jag och min far slagit vad om att inte äta godis, glass, snacks, choklad, läsk (endast drinkar/groggar), fikabröd eller något i den stilen. De enda undantag som görs (gjorts) är en semla var på semeldagen samt en liten tårtbit när någon fyller år. Den sista för att i vår släkt när vi fyller brukar det inte bjudas på så mycket tårta, mer fikabröd - vilket kanske bara jag inbillat mig men va fasen. Vinsten består i att den som fuskar först får betala allt till en match mellan FBK och vilket annat lag som helst. De första veckorna var riktigt jobbiga, för både mig och min far vad jag förstått det som, men nu börjar det bli lättare. Eller har varit ett tag nu. Men vissa dagar är jobbigare än andra. Speciellt innan mens. Då kan jag lukta mig till choklad på en mils avstånd känns det som. Men jag har inte, och kommer inte, fuskat. För pappa gick det väl ganska bra på vågen, gick ner rätt många kilon rätt snabbt bara på att skippa glassen efter maten. För mig som gick upp runt 5 kg över jul, blir så när man äter allt man kan komma över och det mesta man rörde sig var från mamma och pappa till ICA (500m isch), har det gått segare. Nu har jag gått ner dem och nått till, men nu har det stannat av. Kan ju ha med att jag faktiskt inte rör mig mer än vad jag normalt brukar göra; går till busshållplats, i korridorer i skolan och inte mycket mer än så. Så jag tänkte jag skulle pröva på en sak som kanske gör det lite mer offentligt. Och om jag kan hålla i och göra dessa utmaningar som jag kommer ställa mot mig själv i en månad... Så kommer jag belöna mig själv med en Fitbit träningsmokafjong. Dessa små utmaningar kanske inte är så jätteavancerade eller jobbiga eller något i den stilen överhuvudtaget, men för mig som inte har någon självdisciplin så kommer de bli mentalt jobbiga. Och ännu värre blir de för att jag lagt upp dem här. Vilket gör att det är åtminstone tre människor i världen som kommer att förhöra mig om jag gjort dem - Mamma, Moster och Pia. Så. Vecka ett. Here we go!

• Appen 7 minute workout. Gör ett set av den varje dag denna veckan. 7 min är ingenting. Och jag har hållit i denna appen i över en månad. Sen hände något.... LATHETEN KICKADE IN!
• Gå milen på söndag. BissenBrainWalk i Köping. Mamma är säkerligen på! 
• Ta minst 2 promenader i veckan. På minst 30 min.Skol/Tenta/Livet ångesten kanske blir lindrigare då.

Mer än så tror inte jag att jag kommer att kunna göra. Andra saker som jag vet att jag borde göra kräver lite mera planering för det har med rehabilitering av diverse områden att göra. Så det måste jag göra först innan jag börjar med rehab. Oh! Joho! Jag kom på en grej till jag vill lägga in denna veckan!

• Plankan, utöver den i 7 min. workout. Plankan i minst 30 sek varje morgon, medan jag kokar gröten. 

Det borde jag kunna göra, i alla fall fem dagar denna veckan som kommer. /Diana

Long Play

Det var ju sjukt länge sen jag skrev, men det har varit väldigt mycket på en gång också. Både för mig och mina vänner. S fick jobb på Island så hon är där nu, U ska ha en liten kotte till i juli, K fick tag i lägenhet och praktik i Torsby så hon flyttade dit. Jag fick helt plötsligt fixa med grejor till lägenheten eftersom K tog med sig allt. Sen tentor och saker på det. Och släng in lite kår också.
Men lägenheten först. Mina päron är nog de bästa som finns. Helt tokiga förstås, men skulle inte ha det på något annat sätt. De har hjälpt till med både flytt och pengar till saker som soffa och kökspryttlar. Så mamma, påminn mig att bjuda på någon riktig god middag någon gång! S är i alla fall jättetaggad på att flytta in. Tror det kommer bli bra. Liten omställning blir det ju eftersom K och jag inte hade särskilt mycket att göra med varandra då vi hade helt olika scheman: jag upp på morgonen och tidigt i säng, hon sent upp och sent hem. Jag och S kommer typ ha samma schema alternativt att båda går upp tidigt i alla fall. Men det ska nog gå fint i vilket fall. Det bästa med att K flyttade ut var ju att jag kan få inreda som jag vill. Nu blir det ju lite som det blir och så fast jag trivs väldigt bra med en ny soffa, gamla fladdermusfåtöljen och farmors gamla matbord och stolar. Till och med tavlan från P har fått en plats i vardagsrummet nu. Och jag har äntligen en skivspelare med vinylskivor som går jämt och ständigt. Det är bara, som nu, när jag inte orkar gå upp och vända/byta skivan som spotify brukar åka på bara för att få lite sällskap. Så sjukt mysigt med vinyl alltså! S är precis lika taggad på det som jag var så hon har tagit hit skivor från hennes mamma och vi planerar att köpa in alla rockklassiker vi kan få våra händer på!

Nej, antingen fix med diverse ärenden eller tentaplugg. Eller mat. Mat är alltid ett bra alternativ! /Diana

Sjuklingen

Förkylningen är i full blom här borta i Kungshamra. Och jag och Sare som skulle spela beer-pong turnering på GIH. Men men känner man sig inte helt 100 så ska man väl kanske inte dra i sig en massa alkohol. Ah, sen är det så att jag idag skickade in ansökan på skatteverket.se om att folkbokföra mig i Solna. Tydligen måste jag vara det på lägenheten i minst 12 månader innan Kim kan skriva över den på mig. Vilket var en jävla miss. Och så berättade hon här om dagen att hon flyttar till sommaren. Så nu får vi se hur det blir med allt. Förhoppningsvis så kan vi lösa det på ett smidigt sätt, annars vette tusan alltså.. Nu ska jag nog gå och lägga mig i sängen och tycka synd om mig själv! /Diana

Powernap nästa?

Att sitta vid vårt matbord i Kungshamra är väldigt sövande. Frysen som står i vardagsrummet låter som det viner ute och gör en väldigt trött. Vilket inte alls är bra när man tänkt att man ska få något gjort. För tillfället sitter jag och försöker översätta en artikel från engelska till svenska. Den handlar om myterna med cervikal manipulation och stroke. Den är väldigt intressant att läsa och bra skriven, men att översätta den är bara drygt. Har i alla fall kommit halvvägs men största delen gjordes i förra veckan. Nu är jag bara trött så jag behövde göra något annat för en stund. Kursen har förövrigt inte börjat än egentligen, den börjar imorgon. Arbetsbördan kommer att öka ganska mycket under följande veckor så det var lika bra att börja lite grann tyckte jag. Så. Ja, nej jag ska väl fortsätta så jag blir klar någon gång! /Diana

Skola, plugg och tråk.

Åh så tråkigt det är att plugga just nu. Eller alltså, inte i skolan, det är skoj att ha så mycket praktiskt och att ha så många kurser som relaterar till just kiropraktik. Men att sen själv sitta och plugga.. det går liksom inte lika bra. Och just nu är det lite repetition här, lite repetition där av kurser som kanske inte alltid är nödvändiga i arbetet som kiropraktor sen. Men det är något vi ska kunna och det är väl lika bra att få in skiten ordentligt. Så jag ska väl fortsätta med det jag håller på med, även om vi inte ens påbörjat kursen ännu. Skulle bara säga att allt var tråkigt. Så, nu vet ni det. /Diana

Long time ago..

Ja, när skrev jag sist? November någon gång, eller kan det till och med ha varit i december? I vilket fall så får jag skäll från mamma om att jag inte skriver. Mamma i sin tur verkar ha moster flåsandes i nacken om varför jag inte skrivit något på länge. Men det har liksom inte blitt av. Jag har inte haft alltför mycket att göra, trots att det har varit mycket i skolan både pluggmässigt och kårmässigt. Sen har det ju varit lov, eller lov och lov, så mycket lov som man kan ha som student. Största delen av julledigheten spenderades i alla fall hos Sanna ute i skogen vilket var riktigt skönt. Vi hängde mycket med Pliggen och lite andra människor som man alltid hängde med på somrarna när man var yngre. Alltid kul att se dem men man fattar kanske lite varför man vuxit ifrån varandra. Hann även med en judofest precis innan jul. Alltid lika kul att se killarna, även om de är som de är..
Innan ledigheten var det julfest med skolan och den vart väl lyckad. Det var inte så stor uppslutning men å andra sidan var vi som var där nöjda och hade kul. Nu i vår blir det ännu mer med kåren och jag vette tusan hur det ska gå ihop. Vet liksom inte riktigt vad jag gör men alla andra verkar tro att jag har värsta kollen så det är ju bra. Kanske skulle ha provat skådespeleri -  om jag inte hade varit så jäkla blyg förstås. Tekniken går förvånansvärt bra. Det är kul, det går bra de flesta dagar och samma där - folk tror att jag är hur grym som helst på vissa saker. Vilket jag kanske inte tycker att jag är. Laurence vart jätteimpad idag men när jag säger att han måste hitta sitt självförtroende - något jag egentligen inte har, jag bluffar mig till att ha ett större förtroende bara för att jag har hoppet att jag faktiskt ska hitta det en dag - svarar han med att "ska du säga du som har självförtroende - klanka inte ner på dig själv" eller något liknande. Och det är ju liksom det att det kan se ut som att jag har den största kollen i världen och när det går bra får jag liksom lite hybris och tror att jag kan allt. Sen kommer nästa lektion och då sitter inte en enda liten justering. Impulsen funkar med ena handen men inte den andra, jag gör inte samma sak från höger sida som vänster, uppläggen funkar inte, jag känner absolut ingenting. Just såna dagar som jag tycker går åt helvete - DÅ säger folk att jag är duktig för att jag får knaket när jag justerar. Man blir väldigt frustrerad samtidigt som man kan ha dagar när allt bara klaffar. Dessa "klaff-dagar" är väldigt sällsynta nu för tiden. Kan vara för att jag nånstans känner mig säkrare i just justeringsteknikerna, bara allt det andra som ska komma också..
Sen julledigheten har jag fått nån ovana att lägga mig sent, gå upp sent och ta en tupplur däremellan. Vilket inte är bra när jag ska upp tidigt, tuppluren blir på 3-4 timmar och jag går och lägger mig sent. Som idag, somnade runt 15.30 kanske och vaknar vid kvart i sju. INTE BRA. Så nu sitter jag och skriver lite här, ska fixa en sak till ett grupparbete, kanske ska svara på nått kårrelaterat mail som jag skjutit upp att svara på för jag har ingen aning om vad jag ska svara och kanske träna med min lilla app jag har och så klart äta något litet. Det är också en ovana jag har fått; att äta sent. Nej. Om man ska ta tag i något av detta kanske. Har jag tur så blir jag trött av det och kan få sova "länge"! /Diana