Ibland får jag såna här "tankattacker" att jag vill vara hemma i Köping, jag vill vara med det som är bekant, ha en möjlighet till att träffa en kompis för en lunch på Latte eller en runda på stan. Men sen kan jag få motattacker, Sthlm är en skön stad, mysig, skolan är skoj och man har en annan frihet. Vissa dagar är det bara att jag vill bo hos mamma och pappa för alltid, jag kommer aldrig att flytta. Dom andra dagarna är det att jag vill helst bo i egen lägenhet redan nu.
Jag klarar mig här uppe i Sthlm utan att träffa dom jag gillar mest, och dom jag har vant mig vid att se ofta till att se dom på planerade tider. Men man kan ju få såna ångest attacker över att man saknar en person så mkt att man bara vill ta tåget hem för att se dom. Fem minuter, en timme. Det spelar ingen roll, bara man får se dom.
I mitten av det här året tror jag att jag kommer vara rätt nöjd med mig själv. Jag kommer ha en utbildning. Jag kommer ha alla mina vänner kvar, hoppas jag. Jag kommer visserligen inte ha ett alldeles eget boende, men jag kommer nog ha en bättre självinsikt och ett bättre självförtroende. Man kan ju hoppas iaf! ;)
Just nu så känns allt bra. Tankebanorna kretsar kring mysig stad, hatar snön, vill inte massera sätesmuskeln i morgon, borde sova, borde ha pluggat mer, saknar sanna ännu mer efter hennes "aha" inlägg, saknar emelie, undrar varför man inte har sett unni sen 2009, varför man är så feg, undrar vad man ska göra för att visa hur mkt man uppskattar pia och kaj för det dom gör för mig, varför man inte tränar när man har en av de bästa klubbarna någonsin till sitt förfogande.. Ett antal saker till, men nu hade jag tänkt komma i säng relativt tidigt och läsa igenom anatomin en gång innan jag somnar..
Så, sov sött mina vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar