Whats the point of doing anything

Jag känner mig så där alldeles egenuppgiven. Finns inget ord som heter så, men det är så jag känner. Ni vet känslan när man helt enkelt känner att ingen bryr sig, ingen ser en. Det är väl egentligen inte så att ingen ser en, men man tycker ändå själv att man är lite osynlig. I alla fall så är det så jag känner, lite grann. Vill så otroligt gärna tillbaka till Sthlm för jag känner att jag har tappat min plats i Västmanland. Vet liksom inte hur jag ska vara längre. Sen kan det ju oxå vara så att jag trivs lite bättre i Sthlm än vad jag gör i Köping/Skinnsberg. Jag gillar fortfarande att var i Rhn, men det är för att det är så otroligt skönt att bara kunna vandra omkring på campingen när alla sover och bara vara, bara se hur himlen ändrar sig. 

Jag vill bara tillbaka till skolan just nu. 

Hålla näsan över ytan!

Har kommit på att vårt första år i skolan kan förklaras med denna liknelsen, typ..; Lärarna häller en hink med vatten över en med kravet att inte en droppe får falla till marken. Man blir liksom motiverad till att kunna fånga upp minsta lilla droppe visdom för att kunna lagra den tills den dagen man behöver den. Till år två är det typ samma grej, fast vi har fått en hink eller liknande för att fånga vattnet innan det faller för att nu är man lite visare själv än man var innan år ett. Låter det rimligt?

Me, myself and I

"Flyktingar, åk hem!"

My God. En ny serie på svt 1. Se bilden för mer specifik info. Helsike vad folk kan vara inkörda i sin mönster. Här får 6 personer prova på livet som flyktingar efter att ha vädrat sina åsikter som dryper av rasism och inskränkthet. Finns inte det ordet, så finns det i alla fall nu. Jag såg bitar av det första programmet idag och det verkade so
5 av personerna verkade känna för flyktingarna, att de började förstå att vissa har inte mycket till val än att fly till deras hemland, Australien. Men den sista tjejen.. Oh, hon gör en riktigt irriterad. I nästa program hamnar de mitt i en razzia för flyktingar och allt hon säger är något i stil med "jag är australiensare, detta är inget som någonsin kommer att hända mig." hon frustrerar skiten ut mig i alla fall. Bara så ni vet..

ROCK OF AGES!!!!!!!!!!!!!!!

Alltså. Om ni inte har sett Rock of Ages.... GÅ OCH SE DEN NU!!!!!!!!!!!!!

Alec Baldwin och Russell Brand. Helt fantastiska skådisar! Alec är väldigt älskvärd som den gamle geten som äger den bästa rockbaren/klubben på The Strip. Och Russell är den galne allt-i-allon som alltid menar väl.

Jag kan tycka att Tom Cruise är lite överskattad ibland och inte speciellt snygg. Men hot damn! han är ju ashet ju! Och i den här filmen får han till den snart avdankade rockstjärnan suveränt!

Diego Boneta. Google him baby! Han kan sjunga, han kan skådespela. Och titta hur söt han är! Hunden stjäl kanske en bra del av rampljuset, men Diego, oh mama, han är inte lätt att konkurrera ut! 

 

Uppdaterad då inte alla bilder följde med som de skulle! :)