Varför är jag så fjompig för? Om jag tycker att vi är så bra vänner som vi är, varför kan jag inte bara säga att jag känner mig sviken, undanskuffad och lite små sur och irriterad? Jag menar, det är väl bättre än att gå runt med dom känslorna jag har? Varför vågar ja då inte säga nått för? Jo, för att jag är livrädd att ni ska lämna mig, och ni är några av de bästa jag har träffat. Och jag vill inte förlora er bara för att jag är fjompig. Urk, varför kan inte allt vara som när man var liten för? När mamma tänkte åt en...
Ska vi leka? Får jag också vara med?
2 kommentarer:
Vilka syftar du på? :/
I allmänhet, jämt.. Har aldrig varit någon som konfronterar nån..
Skicka en kommentar