Just nu är det mycket, MYCKET, i skolan och jag antar att det bara kommer att komma mer och mer. Samtidigt så känns det väldigt lite, har man inte haft några speciella lektioner så blir det inte så mycket man ska plugga in, känns det som. Det är ju självklart inte så, för det finns alltid något att försöka läsa in ännu mera av. Som till exempel nervsystemets anatomi. Prov om två veckor och ett grupparbete som vi ska redovisa i form av ett seminarium. Sen nästa vecka har vi praktiskt prov, som egentligen bara går ut på att visa Pernilla hur man palperar, tar fram/känner, olika strukturer och några tester. Inte så jätte svårt, men jag vet inte vem jag ska vara med än så det är lite irriterande. Så man sitter och skriver diverse grejer fast man inte riktigt vet hur man ska lägga upp sakerna. Jaja, så länge man gör något några timmar om dagen så borde det gå vägen med allt.
I övrigt så känns allt jävligt bra. Inte allt givetvis, men det känns som att man har kommit rätt.. rätt i livet. Mycket plugg, vilket jag trivs med även om jag ALDRIG har pluggat så här mycket i hela mitt liv förut.. Nya människor, helt suverän klass med många intressanta människor och möjligheter. Till allt och lite till. Det enda som verkligen fattas är orken, och disciplinen, till att komma igång med någon form utav träning, och en egen lägenhet.
Träningen ska det bli ändring på från och med i morgon. Pia och jag ska åka i väg till Barkarby och fixa en baddräkt/bikini eller nått till mig och sen ska vi upp till Sim och Idrottshallen här i Tensta för att börja simma. För min del ska jag väl även försöka köra lite på gymmet också eftersom det bara är 5 min att gå dit..
Åååååh, så var det dags att gå och lägga sig!
Natt! Känns som att man lämnat det gamla och gråa bakom sig..
Hem till Köping i helgen, träffat Emma, Sanna och så otroligt saknade Unni! Skönt och samtidigt lite störande.. För det märks att alla har typ hittat rätt i livet, men hur ska man hitta rätt plats för varandra i det "nya" livet? Ha, tycker det är rätt kul, Unni i Kolsva, jag i Stockholm i åtminstone 5 år till, Emma ska förhoppningsvis till Uppsala och på fredag sticker Sanna till Östersund. Hon som tyckte att alla bara lämnade henne i "sketna gamla Skinnsberg" är den som sticker längst från alla oss andra. Men jag tycker det är kul, trist att hon åker redan på fredag, men hon kommer få hålla på med hästar, vad kan vara bättre än det för henne egentligen? Eftersom "hem" bara är 1,5h med tåg kommer jag ju kunna se Unni lite när som helst, och mer än vad det har blivit nu på sistone ska det bli, annars blir det andra bullar! Emma oxå, oavsett om det är i Riddarhyttan eller om det är i Uppsala hon är i. Men Östersund är liiiiite längre, kräver lite mer planering och what not. Allt går att fixa, är det trasigt så tar man bara lite silvertejp.
För övrigt så klarade jag första deltentan på rörelseapparatens anatomi, 57 av 66 poäng, vilket jag tycker är helt klart godkänt när gränsen var 44 poäng! Skrev deltenta 2 idag på morgonen och det kändes bra. Kanske lite för lätt, vilket gör att man börjar tänka att "det här kommer att gå åt helvete", men vi får se. I morgon börjar nervsystemets och sinnesorganens anatomi; "ANDAS, GLÖM INTE ATT ANDAS!", men det blir nog bra. Sen är det bara två veckor kvar till första praktiska provet, manuell undersökning av rörelseapparaten, skoj, men nervöst!
Nej, min tur att fixa maten, kanske ska börja lite smått?
Känns som att man lämnat det gamla och gråa bakom sig..
Känns som att man lämnat det gamla och gråa bakom sig..